Utbildning

Att arbeta med människor kräver både praktiska färdigheter, som ofta baseras på övning och erfarenhet, och teoretiska kunskaper om hur vi människor fungerar och hur våra beteenden påverkas av och påverkar den miljö vi lever i. För att förstå varför de personer vi arbetar med beter sig på olika sätt i olika sammanhang och för att få verktyg för att stötta deras utveckling på bästa sätt behöver vi förstå de grundläggande principer som styr alla människors beteenden, det vi kallar för inlärningsteori och som är basen i positivt beteendestöd.

Utbildning inom ramen för PBS behöver ofta innehålla både teoretiska kunskaper, anpassade till den nivå som den som tar emot utbildningen behöver i sitt yrke och möjlighet att öva på att omsätta de teoretiska kunskaperna i praktiskt handlande på ett sätt som blir användbart i den egna vardagen.

Jag har lång erfarenhet av att planera, genomföra och ha ett övergripande kursansvar både för längre och kortare utbildningar. Gemensamt för de flesta av mina utbildningar är att de innehåller både teori och praktiska inslag och att de anpassas efter uppdragsgivarens och kursdeltagarnas behov och önskemål. Jag har både hållit föreläsningar på ett par timmar för flera hundra deltagare och planerat och genomfört utbildningar som sträcker sig över längre tid, ibland upp till ett år.

I nuläget erbjuder jag inte öppna utbildningar utan endast uppdragsutbildningar för olika verksamheter.

Utbildningsexempel

Beteendestöd i vardagen – Praktisk orienteringsutbildning i TBA och PBS: Kursen riktar sig till exempel till personal inom skola, särskola, LSS-verksamheter, socialpsykiatri, habilitering och barn- och ungdomspsykiatri, och syftar till att ge deltagarna teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter för att kunna arbeta med PBS under handledning. Utbildningen genomförs som uppdragsutbildning och anpassas till den aktuella personalens uppdrag, erfarenheter och förkunskaper.

Utbildningen är sex dagar lång och stäcker sig över en termin och inbegriper att deltagarna under hela kursen arbetar med ett eget ärende från den egna verksamheten som de får handledning på. Kursen examineras genom att det egna arbetat utmynnar i en kort rapport som redovisas vid sista kurstillfället då deltagarna opponerar på varandra.

Positivt beteendestöd för skolpsykologer: Praktisk orienteringsutbildning som syftar till att ge deltagarna kunskaper och färdigheter i att använda PBS både åtgärdande i enskilda elevärenden och som främjande och förebyggande förhållningssätt på grupp- och organisationsnivå. Utbildningen är 5 dagar lång fördelade på tre kurstillfällen (2+2+1 dagar) och inbegriper att deltagarna gör en enkel funktionell kartläggning i ett eget elevärende.

Introduktion till PBS: En introduktionsutbildning till PBS, där grunderna i inlärningsteori och hur PBS som förhållningssätt kan användas i olika verksamheter beskrivs översiktligt, kan vara allt ifrån tre timmar till tre halvdagar lång. En introduktionsutbildning syftar till att ge en bra bild av PBS och vad det skulle kunna innebära för en specifik verksamhet, inte till att ge kunskaper och färdigheter för att kunna omsätta förhållningssättet i den egna verksamheten.

Vill du veta mer om olika utbildningar och diskutera upplägg och pris är du välkommen att kontakta mig här.

Handledning

Kontaktyrken inom vård, skola och omsorgsverksamheter ställer höra krav både på personalens kunskaper, färdigheter och när det gäller deras förmåga att hantera sina egna reaktioner och agerande. Att möta människor i svåra situationer eller i viktiga utvecklingsskeden i livet är många gånger svårt och utmanande. Förutom grundläggande utbildning och kompetensutveckling är ofta handledning en nödvändig förutsättning för att fortsätta att utvecklas i sitt yrke, kunna behålla ett professionellt förhållningssätt och att orka arbeta kvar i yrket över tid.

Handledning kan se ut på olika sätt och ha lite olika syften men generellt gäller att handledningen bör utgå från den aktuella verksamhetens uppdrag och mål och att fokus ofta ligger både på de handleddas egna beteenden, reaktioner, lärande och utveckling och på de klienter, elever eller brukare som är mottagare av de handleddas insatser.

Handledning kan ges individuellt eller i grupp och kan ske antingen genom direktkontakt eller via digital plattform, till exempel Skype. Ofta sker handledningen i form av ärendedragning men i vissa fall är direkthandleding med barn, elever eller brukare med i rummet ett mer användbart arbetssätt när fokus för handledningen är individens lärande och utveckling. Till exempel använder man ofta direkthandledning när man arbetar med små barn med autismspektrumtillstånd – AST och med deras nätverk.

Jag har arbetat med handledning baserad på TBA/PBS sedan början av 00-talet inom habilitering, BUP, LSS, socialpsykiatri och förskola/skola. Handledningen har riktat sig både till personal och anhöriga som har direktkontakt med elever och brukare, till yrkesgrupper som i sin tur arbetar med handledning och konsultation, såsom skolpsykologer eller behandlare inom habiliteringen och BUP, och till chefer och ledningsgrupper.

Om de som ska ta emot handledningen inte har tidigare erfarenhet av handledning baserad på TBA/PBS eller något annat inlärningsteoretiskt förhållningssätt rekommenderas att handledningen startar med en utbildning som ger grunderna i inlärningsteori och PBS. Denna utbildning kan vara alltifrån 2 timmar till 2 dagar lång.

Olika sorters handledning

Personcentrerad metodhandledning: I denna typ av handledning är det en klient, elev eller brukare och hens beteenden, utveckling och livskvalitet som är i fokus. Ofta gäller det en person med problemskapande beteenden som är svåra för omgivningen att hantera. Personcentrerad handledning kring problemskapande beteenden kan rikta sig både till personal med direkt elev- eller brukarkontakt, till chefer och till anhöriga. Handledningen syftar ofta till att hjälpa nätverket att göra en funktionell kartläggning, ta fram en beteendestödsplan och implementera och utvärdera de åtgärder som används. Handledningen behöver ofta fortgå under längre tid och kan inbegripa ärendedragning, observation och direkthandledning beroende på vad som är mest lämpligt i olika delar av processen. Exempel på problemskapande beteenden som man kan behöva hjälp med kan vara utagerande aggressiva beteenden, självskadebeteenden, problematisk skolfrånvaro, undvikande och passivitet.

Verksamhetsinriktad metodhandledning: Verksamhetsinriktad metodhandledning kan handla om att hjälpa personalgrupper att sätta upp mål, utveckla verksamhetens innehåll och sitt eget förhållningssätt och bemötande liksom om att hitta sätt att kartlägga och åtgärda problemskapande beteenden och att planera insatser som syftar till utveckling och ökad livskvalitet för de elever- eller brukare som är mottagare av de handleddas insatser.

Ärendehandledning: Ärendehandledning riktar sig ofta till yrkesgrupper som i sin tur arbetar med att ge handledning eller konsultation till personal i olika verksamheter eller till anhöriga men också till personal med direkt klientkontakt, Det kan till exempel röra sig om skolpsykologer, specialpedagoger eller kuratorer inom skolan eller behandlare med olika yrkesbakgrund inom habilitering eller barn- och ungdomspsykiatri. I handledningen ligger fokus på hur den handledde kan arbeta i ärendet snarare än på hens egna beteenden och reaktioner. I ärendehandledning är det den som tar emot handlending som ansvarar för att förbereda ärenden som hen har behov av att få hjälp med. Det är också den handledda som själv väljer vad av det som kommer upp i handledningen som hen väljer att använda sig av.

Handledning och implementering: Ett syfte med handledning kan vara att skapa förutsättningar för en verksamhet att implementera en ny metod eller ett nytt förhållningssätt, till exempel Skolövergripande PBS (SWPBS) eller en åtgärdsplan/betendestödsplan för en enskild individ. I det fallet blir handledningen en del i en större implementeringsprocess. Läs mer om implementering här.

Chefs- och ledningsgruppshandledning: Chefens och ledningsgruppens roll i en PBS-insats är viktig för att skapa förutsättningar för att evidensbaserade insatser ska kunna genomföras i praktiken. I många fall är chefen med i verksamhetsinriktad metodhandledning för att ge mandat åt gruppen att fatta beslut. I andra fall behöver ledningspersoner ha egen handledning då de kanske inte är direkt involverade i verksamhetens arbete men ändå behöver ha en förståelse för metoden och för att kunna ge arbetsgruppen rättförutsättningar.

Vill du veta mer om handledning och diskutera upplägg och pris är du välkommen att kontakta mig här.

Implementering

”Att ryckas med i en önskan att genomföra förändringar här och nu, när den nödvändiga grunden inte har lagts kommer sannolikt att resultera i oönskat resultat, vilket kan leda till att ingen vet vad man ska göra, hur man ska göra det, varför det ska göras, eller vad man kan förvänta sig. När en intervention har provats och misslyckats, kan det vara mycket svårt att övertyga personal och andra berörda om att ge den en andra chans.”

Crone, D. A., Hawken, L. S., Horner, R. H. (2010). Responding to problem behavior in schools: The behavior education program (2nd ed.). New York, NY: The Guilford Press. p.39

Begreppet implementering syftar på de tillvägagångssätt som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet. Implementering säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet. Med kunskap om implementering genomförs en betydligt större andel förändringsarbeten jämfört med om kunskapen saknas.

En framgångsrik implementering av en metod i en verksamhet kräver att man lyckas hitta den rätta balansen mellan följsamhet, det vill säga att metoden inte skiljer sig i för hög utsträckning från det som forskningen visat ger effekt, och anpassningar, som innebär att införandet tar hänsyn till de omständigheter som gäller i den verksamhet där metoden ska införas.

Implementering tar tid. Ibland kan det ta flera år innan en ny metod har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet. Forskare brukar tala om två till fyra år. Implementeringsprocessen går att beskriva som fyra faser:

Behovsinventering. Förändringsarbete bör starta med en inventering av vilket behov man har av nya metoder.
Införande. När en behovsinventering gjorts och det finns ett beslut om att införa en ny metod, är nästa steg att säkra nödvändiga resurser. Det handlar om lokaler, tid och aktiviteter, nytt material, rekrytering och utbildning av personal.
Användning. Varje metod innehåller delar som utgör essensen i metoden. Dessa delar kallas kärnkomponenter. En viktig del i implementeringen av en ny metod är att använda kärnkomponenterna på det sätt som är avsett. Bara om kärnkomponenterna används på rätt sätt kan man hävda att metoden har implementerats korrekt.
Vidmakthållande. När mer än hälften av de professionella använder den nya metoden på det sätt som avsetts kan man tala om att metoden är implementerad.

Läs mer om implementering på kunksapsguiden.se.

Införandet av en ny metod i en verksamhet kräver ofta särskilda kunskaper och hjälp utifrån. Jag erbjuder stöd i alla faserna när det gäller implementering av insatser baserade på PBS och TBA oavsett om det gäller på individ- grupp- eller organisationsnivå. Exempel på implementeringsinsatser är behovskartläggning och målformulering, utbildning och handledning till både ledning och personal, liksom framtagande av rutiner för uppföljning, utvärdering och långsiktigt vidmakthållande.

Verksamhetsövergripande PBS

Särskilt viktigt blir implementeringsarbetet när det gäller att införa ett nytt arbetssätt i en hel verksamhet, som till exempel skolövergripande positivt beteendestöd (School Wide Positive Behavior Support - SWPBS). Eftersom SWPBS handlar om att förändra en skolas övergripande kultur när det gäller hur man hanterar elevbeteenden är det implementering som allting handlar om, det vill säga hur man lyckas få de vuxna i skolan att ta till sig och använda sig av de kärnkomponenter som SWPBS är uppbyggt av.