Implementering

”Att ryckas med i en önskan att genomföra förändringar här och nu, när den nödvändiga grunden inte har lagts kommer sannolikt att resultera i oönskat resultat, vilket kan leda till att ingen vet vad man ska göra, hur man ska göra det, varför det ska göras, eller vad man kan förvänta sig. När en intervention har provats och misslyckats, kan det vara mycket svårt att övertyga personal och andra berörda om att ge den en andra chans.”

Crone, D. A., Hawken, L. S., Horner, R. H. (2010). Responding to problem behavior in schools: The behavior education program (2nd ed.). New York, NY: The Guilford Press. p.39

Begreppet implementering syftar på de tillvägagångssätt som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet. Implementering säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet. Med kunskap om implementering genomförs en betydligt större andel förändringsarbeten jämfört med om kunskapen saknas.

En framgångsrik implementering av en metod i en verksamhet kräver att man lyckas hitta den rätta balansen mellan följsamhet, det vill säga att metoden inte skiljer sig i för hög utsträckning från det som forskningen visat ger effekt, och anpassningar, som innebär att införandet tar hänsyn till de omständigheter som gäller i den verksamhet där metoden ska införas.

Implementering tar tid. Ibland kan det ta flera år innan en ny metod har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet. Forskare brukar tala om två till fyra år. Implementeringsprocessen går att beskriva som fyra faser:

• Behovsinventering. Förändringsarbete bör starta med en inventering av vilket behov man har av nya metoder.
• Införande. När en behovsinventering gjorts och det finns ett beslut om att införa en ny metod, är nästa steg att säkra nödvändiga resurser. Det handlar om lokaler, tid och aktiviteter, nytt material, rekrytering och utbildning av personal.
• Användning. Varje metod innehåller delar som utgör essensen i metoden. Dessa delar kallas kärnkomponenter. En viktig del i implementeringen av en ny metod är att använda kärnkomponenterna på det sätt som är avsett. Bara om kärnkomponenterna används på rätt sätt kan man hävda att metoden har implementerats korrekt.
• Vidmakthållande. När mer än hälften av de professionella använder den nya metoden på det sätt som avsetts kan man tala om att metoden är implementerad.

Läs mer om implementering på kunksapsguiden.se.

Införandet av en ny metod i en verksamhet kräver ofta särskilda kunskaper och hjälp utifrån. Jag erbjuder stöd i alla faserna när det gäller implementering av insatser baserade på PBS och TBA oavsett om det gäller på individ- grupp- eller organisationsnivå. Exempel på implementeringsinsatser är behovskartläggning och målformulering, utbildning och handledning till både ledning och personal, liksom framtagande av rutiner för uppföljning, utvärdering och långsiktigt vidmakthållande.

Verksamhetsövergripande PBS

Särskilt viktigt blir implementeringsarbetet när det gäller att införa ett nytt arbetssätt i en hel verksamhet, som till exempel skolövergripande positivt beteendestöd (School Wide Positive Behavior Support – SWPBS). Eftersom SWPBS handlar om att förändra en skolas övergripande kultur när det gäller hur man hanterar elevbeteenden är det implementering som allting handlar om, det vill säga hur man lyckas få de vuxna i skolan att ta till sig och använda sig av de kärnkomponenter som SWPBS är uppbyggt av.